Hej mina älsklingar.
Det är länge sedan jag skrev i brevform till er. Men tro inte att jag glömmer er för det. För det gör jag inte. Jag tänker på er lika mycket som förrut, skillnaden nu är bara att det inte alltid gör fullt så ont som det gjorde i början. Men jag saknar er, massor varje dag. Och jag önskar mig fortfarande mer än allt att ni skulle vara med mig nu.
Det är december nu, månaden ni var beräknade till. Vilket betyder att ni den här månaden skulle ha blivit 3 år.
Jag föreställer mig hela tiden hur livet skulle ha blivit om ni fanns med mig idag. Och jag tror att det skulle vara rena drömmen.
Idag är en sån dag då det gör lite extra ont, jag tänker mycket på er när det är december, och skulle så gärna vilja kunna fira jul med er. Jag kan se framför mig hur ni skulle sitta framför alla julklappar under granen och inte kunna låta bli att pilla på alla paket.
Och jag önskar så att det var så verkligheten skulle se ut. Jag skulle verkligen kunna behöva ha er här levandes... det gör så fruktansvärt ont att tänka på att det kommer ytterligare en jul där jag inte kommer köpa några julklappar till er. Det är tomt utan er. Och det kommer det för alltid att vara.
En vacker dag kommer jag säkert att lära mig att hantera tomheten, men runt jul är det fortfarande väldigt väldigt svårt.
Jag älskar och saknar er så mycket!
/ Mamma
0 kommentarer:
Skicka en kommentar